Ryttareliten del 3.

Ryttarnas stallliv verkar vara så långt ifrån träckbollar, pälsfällning & leriga hagar som det bara går. Avsnittet tycker jag speglade ett ryttarlyxliv med vräkiga hästbussar, pråliga stall med guldknoppar & sjuttioelva sadlar av lyxkvalité. Liv på hotell & resor i flygplan. 

Ja.....när 40 minuter gått av programmet del 3 då fångade det inte längre mitt intresse utan jag började prata med min andra häft i stället om helt andra saker - det om något säger vad jag tyckte om detta avsnitt! Inget jag är intressead av att se.

Jag tycker det var roligare att se det hårda jobbet stallskötarna gjorde med långa resor, tidiga mornarnar och hårt jobb!!

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5657378

Hästaveln håller på att försvinna?! Lyssna och fundera.

Anders har rätt! Man kan inte bedriva avel om man inte vill gå med vinst. Att gå +/- noll är inget alternativ om man vill utvecklas och driva ett företag på ett bra sätt. MÖJLIGEN som hobby, men då stannar det där.

Annars måste du få in pengar på nåt annat sätt, ha egen hingst, hyra ut stallplatser eller nåt annat. Inser man inte hur otroligt dåligt aveln går då är man blind. Det går så dåligt så man snart i alla led funderar hur framtiden ska bli.

Jag har sagt det förr och säger det igen, det är dom små hobbytränarna som har 1-2 hästar som är grogrunden för hästnäringen INTE några få stora aktörer!

http://www.hippson.se/blogs/Annelie/det-star-en-hast-pa-vagen.htm

Kolla in detta :)

anska  

War horse: En far köper en häst & mannens pojke & hästen finner varandra och blir bästa vänner. Eftersom att fadern skuldsätter sig för att köpa hästen så måste den säljas för att familjen ska kunna ha kvar gården. Hästen får åka ut i kriget & på en brokig resa där han träffar många människor, men har alltid turen att dom han möter gillar honom och ger honom ett bra öde. Fastän handlingen i filmen & slutet är ganska givet så strömmade tårarna nerför kinderna i slutet.   

Det är kallt ute! -25 grader kallt. Fast mig berör det inte så mycket, jag är nämligen sjuk och går inte alls ut. Det är T som fått göra stallet de senaste dagarna.

Ponnyakuten har börjat, tack Stina för tipset! Nu har jag kunnat se det i efterhand.

Som alla andra sesonger när detta program visas så uppstår massor av känslor då jag ser ponnyakuten.       Jag förundras hur föräldrarna tänkte då dom köpt för stora, för svåra ponnys till sina barn. Sedan att inte föräldararna många gånger inte kan någonting om hästar gör ju inte saken bättre då dom därför inte kan hjälpa sina barn & ponnyn. Jag förstår inte?! Djur är inga leksaker, stallet är ingen "barnvakt" för ett barn/ungdom. Men, men det är kanske inte meningen att man ska förstå sig på allting!!

Som många andra redan berört på flera forum så skulle det vara lite roligt att ha en vuxen version av ponnyakuten. Vem vet dom kanske startar en hästakuten så vuxna människor för hjälp att lösa sina "hästproblem".