Gräset får sig en omgång ett par dagar i veckan, för det växer & växer & växer. MEN jag gör inte som en del hästägare av "ekologisk (?) natur gör låta dom beta på gräsmattan. För av hovarna blir det hovspår och sedan när man ska klippa är det inte roligt. Då är man som en studsboll på gräsklipparen. 

Hur jag vet det? Jo, man har väl haft grannens kor på besök för några år sedan så jag VET hur eländigt (läs förjävligt) gräsmattan blir efter det.

För någon dag sedan skulle jag ta in hästarna och på "gammvägen" där vi går för att hämta "sparven" och Harry och där fanns ett hål. Precis i detta hål satte jag ner min lackträsko (ja jag har såna i år igen!) och naturligtvis vrickade jag foten så jag vrålade en hög och lång klagosång......  

Lackskorna.....min årliga favorit, varje år i 3 års tid har jag köpt nya. Dom är så där lackiga & glansiga och snygga att bara sticka in fötterna i när man ska gå ut eller åka på affär´n en snabbis.

Eller dom är lackiga & snygga fram till att jag kommer på att att jag "bara" ska göra en sak i stallet, eller "bara" ska ta in en häst!

T körde Faksa en sväng i går medan jag bemöda mig med att köra gräsklippare.

Sommarkvällarna är underbara......snart är semester! Det är nära nu.......

Arkivbild från sommaren 2013.