Det är jätteroligt att hålla på med föl och unghästar MEN ibland är det också skönt att hålla på med en häst där allt bara fungerar. En äldre häst helt enkelt.

Jag kommer ihåg när jag tog kameran och gick ut i hagen när Vinna & Faksa var små 1 åringar. Nästan varje gång fick man "busbilder" hopp & skutt, spring i benen. Det var också det som slog mig häromdagen då jag höll på med Rejsa och skulle gå ut. Naturligtvis gnäggade mammahäst så fort vi rundat hörnet till stallet och fölis blev frustrerad av att mamma skrek är inne. För än har inte mammahäst vant sig med att hennesföl lämnar henne och går ut på egna strötåg. Rejsa kvastade med svansen och taktade när hon hörd Gullan från stallet.

Rejsa står snällt i gången när man håller på med henne, lägga på täcke, rykta och dra en gjord runt magen går bra. Men ibland är det två steg fram & ett tillbaka. Har gått så bra att klippa nackstycket och öronen, men så tog jag en annan sax och den lät lite när jag klippte, så vipps så var det inte lika roligt längre när matte skulle klippa. Hon ruskade på huvudet.

Måste byta spån till Gullan. Den hästen är ju inte som andra hästar, hon är någon slags spånmullvad som ska doppa och gnugga hela huvudet i spånet när hon rullar. Pelletsspånet som är väldigt fint åker in i näsan och hon hostar & nyser efter att hon rullat. Så vi måste helt enkelt byta bort spånet mot vanligt kutterspån igen.

Kan inte ens klaga på vädret, mestadels ca -10 grader kallt ute, har kommit lite snö på isen som tinade fast så underlaget är fint.

Har köpt en liten kalender för att bara dagigen skriva en rad varje dag, lite komihåg. Tiden går ju så fort!