Har sagt det förr det är så här det är när åren flyger fram. Det är säkert någon som plockar bort en dag för varje år som man fyller. 1 år, vipps så tar någon bort en dag så när man är 90 år så....simsalabim så har året blivit 90 dagar kortare. Det bara måste vara så - eller så inte! Men det KÄNNS i alla fall så. Men svara mig då! VAR försvinner tiden??

Poff så var sommaren borta, hösten snart ett minne blott den också. Tro mig jag har försökt att fånga vattnet i händerna i sjön, jag har försökt dra in sommaren i näsan så att sommardofterna ska sitta i mitt minne, länge, länge när den kalla vintern kommer.

Jag har fösökt minnas de blå sommardagarna, myggen (som jag helst vill glömma) solbrännan på benen som dröjer sig kvar ett slag till. Det är som sorgen då en kär gammal vän åker, man vet att sommmaren kommer igen, men det är ibland lika svårt att skiljas ändå.

Ibland önskar jag man fick hålla kvar tiden, lite, bara lite, bara stanna en kort sekund......!

Dimman lägger sig över lägdan, hästarna ser nästan svävande ut där dom går på sena kvällar. Som sagohästar, mina små sagohästar.

Snart har jag en sagohäst mindre...............

Känns helt rätt att börja helgen med smögåstårta. Gott!!